Vi har i ett antal nyhetsbrev, regionala möten och andra seminarier informerat om den nya förordningen om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet.
I detta nyhetsbrev gör vi dels en sammanfattning av tidigare information men också en del klarlägganden och rekommendationer kring en del frågor som kommit upp hittills.
Längst ner i detta nyhetsbrev finner du länkar till tidigare nyhetsbrev, blanketter, PowerPoint-presentationer mm.
Syftet med förordningen är att genom tidiga insatser från företagshälsovården öka anställdas möjligheter att återgå i arbete. Det centrala i detta syfte är orden "tidiga insatser". Merparten av statens stimulans ligger på åtgärder som ska vara klara senast dag 45 av ett sjukfall. Även om en del medicinska insatser eller anpassning av arbetsuppgifter /-arbetsplats kan ske efter dag 45 så ska planläggning, förslag på åtgärder, koordinering och tid för avstämning vara klart dag 45 och därmed innan Försäkringskassan kommer in i bilden. En sådan tidsram förutsätter i praktiken att företagshälsovården har kännedom om sjukfallet senast redan under andra sjukveckan. Detta ger ändå "bara" en handläggningstid på drygt 4 veckor.
För att stimulera till att företagshälsovården får kännedom om sjukfallet i ett så tidigt skede finns dels ett mindre stöd till kostnaden för ett läkarbesök. Dessutom påtar sig staten kostnaden - upp till en viss nivå - för s k medicinsk service i form av röntgen, laboratoriemedicin samt klinisk fysiologi.
Det finns dock också andra möjligheter för företagshälsovården att få information om sjukfall i ett tidigt skede. Ett utmärkt sådant sätt är om arbetsgivaren har ett system för sjuk- och friskanmälan som är kopplad till företagshälsovården. Dessa kan vara olika utformade, men om arbetsgivarna, genom företagshälsovården, ska kunna få del av de tidiga insatserna som staten stödjer så förutsätter det i praktiken att företagshälsovården också får information om sjukfallen redan senast under andra sjukveckan. När företagshälsovården fått denna information behövs en första kontakt med bedömning om det aktuella sjukfallet behöver ett läkarbesök vid företagshälsovården eller eventuellt de mer omfattande koordinerande insatserna. På ett eller annat sätt behöver alltså arbetsgivarna avtala om denna mycket tidiga insats från företagshälsovården.
Om företagshälsovården får kännedom om sjukfallet först efter exempelvis fyra veckor finns normalt ingen praktisk möjlighet att genomföra de koordinerande insatserna i tid till dag 45 och något statligt stöd utgår inte.
Från regeringens sida har den ambitiösa tidsramen valts med hänsyn till dels tidsgränserna i rehabkedjan men framförallt för att öka möjligheterna för anställda att återgå i arbete - dessutom tidigare. Staten har på olika sätt försökt stimulera en utvidgad företagshälsovård. Det handlar om att mer ska ske, det ska vara adekvat och det ska ske i ett mycket tidigt skede. Det har aldrig varit fråga om att staten ska överta kostnader för arbetsgivare. Vi har också förstått att det inte finns skäl att anta att en eventuell annan regering har någon annan syn på detta.
Bidrag till läkarbesök.
Bidraget till läkarbesök inom företagshälsovården är 350 kronor per läkarbesök, dock max inom ramen för 100 milj kr. Det blir alltså 285.000 läkarbesök i landet som på detta sätt är bidragsberättigade. För det 285.001:a läkarbesöket utgår inget statligt bidrag. Eftersom vi räknar med 3 miljoner anställda som har företagshälsovård så räcker detta bidrag till knappt ett läkarbesök per var tionde ansluten och år. Är det fler anslutna blir det färre läkarbesök per ansluten och omvänt är det färre anslutna totalt blir det fler. Vi räknar med att Försäkringskassan kan meddela i slutet av mars det totala antalet anslutna samt därmed hur många läkarbesök per ansluten och år som bidraget räcker till.
Om företagshälsovården, i samråd med kundföretaget, väljer att beakta det statliga bidraget i förhållande till priset måste också hänsyn tas till dels en riskpremie för att det blir fler läkarbesök än som är bidragsberättigade, dels administrativa kostnader för att få ut bidraget och dels att bidraget betalas ut först upp till 8 månader efter att kostnaden uppstått. Ett annat sätt är att det statliga bidraget regleras i efterskott när det står helt klart hur det utfaller.
Läkarbesöket ska vara föranlett av sjukdom eller skada hos den anställde, oavsett om det innebär en sjukskrivning eller inte. Vid läkarbesöket ska ingå en bedömning av arbetsförmågan. Den bedömningen kan i och för sig vara enkel och det finns inget krav på hur den ska dokumenteras men att den ska ske. Det går alltså inte att jämföra det med ett läkarbesök "rakt av". Läkarbesök som en del av hälsokontroll, s k medicinska kontroller eller liknande ersätts inte alls.
Hur redovisningen för att ansöka om bidraget för läkarbesöket ska gå till är ännu inte fastställt men preliminärt utgår vi från att det ska finnas uppgift om personnummer och datum. Dessa uppgifter antas ska lämnas in till Försäkringskassan som en förteckning i en bilaga till ansökan och är självklart sekretessbelagd. Ansökan ska inges till Försäkringskassan senast 1 aug för första halvåret.
Bidrag till kostnader för medicinsk service
Bidraget till kostnaderna för s k medicinsk service uppgår till max 100 kronor per ansluten och år. Det blir dock i verkligheten betydligt mindre. Den totala kostnadsramen för detta bidrag är 100 milj kr per år. Vid 3 miljoner anslutna blir det maximalt 33 kr per ansluten och år. Är det fler anslutna blir det maximala bidraget per ansluten lägre. Vår bedömning är dock att pengarna för kalenderåret 2010 bör räcka. Denna bedömning är gjord på grundval av dels kostnaderna för medicinsk service i de län där företagshälsovården haft tillgång till medicinsk service och dels att några landsting står för kostnaden under det första kvartalet 2010.
Företagshälsovården och kundföretaget måste dock även när det gäller kostnaderna för medicinsk service beakta att det finns en viss risk att staten inte ger full kostnadstäckning.
Det är ännu inte fastställt hur kostnaderna för medicinsk service ska redovisas. Vi räknar med att detta kan ske i slutet av mars i samband med att Försäkringskassan då också känner till det totala antalet anslutna. Ansökan för kostnader för medicinsk service ska vara inne hos Försäkringskassan senast 1 aug för första halvåret. Vi återkommer till hur detta ska ske.
De koordinerande insatserna
Bidraget till de koordinerande insatserna utgör den viktigaste och klart största delen av statens stimulans på området. Bidraget uppgår till 4.500 kr per insats och ska mötas av minst lika mycket från arbetsgivaren. De är begränsade till 16 sådana insatser per 1000 anslutna och år hos anordnaren. Det är alltså anordnaren av företagshälsovård som avgör för vilka sjukfall insatserna ska göras dock naturligtvis i samråd med arbetsgivaren som också ska godkänna dessa. Det behövs däremot ingen kontakt med Försäkringskassan innan. Av Försäkringskassans föreskrifter jämte den blankett för de koordinerande insatserna som ska användas framgår vad som ska ske och hur. Blanketten har vi redan skickat ut och återfinns som länkar sist i detta nyhetsbrev. Insatserna enligt föreskriften ska vara genomförda senast dag 45 av ett sjukfall. Blanketten för dessa insatser ska vara Försäkringskassan tillhanda senast dag 60 av ett sjukfall, eller senast två veckor efter dag 45 om sjukfallet avslutats före dag 60.
Om anordnaren av företagshälsovård bedömer att det finns behov av ytterligare insatser utöver de 16 per 1000 kan man ansöka hos Försäkringskassan att få göra fler sådana bidragsberättigade insatser. Motiv för detta kan vara att man har särskilda kundföretag med hög sjukfrånvaro.
Som beskrivits ovan är en förutsättning för att kunna utnyttja detta bidrag att insatserna kan komma igång i ett tidigt skede och företagshälsovården behöver därför ha information om sjukfallen senast under 2:a sjukveckan.
Det är därför viktigt att företagshälsovården kan tillhandahålla en sådan insats till kundföretagen som innebär att företagshälsovården tar emot sjukfall senast under 2:a veckan för att göra en preliminär bedömning om det behövs koordinerande insatser. Detta behöver inte nödvändigtvis vara ett läkarbesök utan kan ske på olika sätt. Ett sätt är nämnda system för sjukanmälan till företagshälsovården men det kan också vara att arbetsgivarna lämnar uppgift om sjukfallen under exempelvis 2:a veckan och den anställde kontaktas av en företagssköterska. Någon statlig ersättning för detta utgår inte utan det är arbetsgivaren som svarar för denna insats.
Ansökan om detta bidrag sker genom en summering av de blanketter enligt ovan som ingetts till Försäkringskassan. Denna ansökan ska vara hos Försäkringskassan senast den 1 augusti för insatser under första halvåret.
Ett generellt grundbidrag till företagshälsovården.
Det utgår också ett mindre generellt stöd till företagshälsovården per ansluten anställd. Det är angivit till max 100 kronor per ansluten och år. För anslutna i företag med 20 anställda eller färre är beloppet det dubbla. Dock är även detta bidrag begränsat till 100 milj kr. Med 3 milj anslutna så räcker det inte till mer än 30 kr per ansluten (15 kr / halvår). Om det är fler anslutna eller andelen företag med upp till 20 anställda är högre än vi antagit så blir också beloppet mindre. Det är den anordnare som äger avtalet med kundföretaget som söker grundbidraget.
Syftet med detta bidrag är att öka företagshälsovårdens generella möjligheter att göra ytterligare insatser i ett tidigt skede. Det finns inga exakta krav på vad för slags insatser detta avser. Vi menar att de kan användas för exempelvis att stärka företagshälsovårdens möjligheter att ta emot tidig anmälan om sjukfall eller att utveckla företagshälsovårdens kompetens på detta område. Samtliga bidrag innebär också administrativa kostnader för företagshälsovården, vilket måste täckas på ett eller annat sätt.
Vi har i ett nyhetsbrev tidigare i veckan beskrivit vilka uppgifter som ska lämnas vad avser grundbidraget och hur vissa uppgifter kan sekretessbeläggas . Vi kommenterar inte det närmare här annat än följande kursiva korrigering nedan.
Eftersom ändring/tillägg i sekretessförordningen sannolikt inte kan ske förrän under maj så behöver inte den efterfrågade förteckningen med kundföretag och antal anslutna inges (men ska finnas hos företagshälsovården). På ansökningsblanketten för mars 2010 ska det däremot lämnas uppgifter om det totala antalet arbetsgivare och det totala antalet anslutna hos dessa arbetsgivare. Dessa uppgifter om totalantal måste dock vara uppdelad på dels företag med 20 eller färre anställda respektive 21 eller fler anställda. Det blir alltså fyra uppgifter - inte två som vi tidigare uppgivit - som ska anges på ansökningsblanketten. Uppgifterna ska självfallet överensstämma med den förteckning över arbetsgivare respektive antal anslutna anställda som finns hos företagshälsovården.
Överenskommelse om pris?
Vi har självfallet ingen möjlighet som branschorganisation att ge rekommendationer kring hur priser sätts. Eftersom vi förstått att detta kommer att ge upphov till diskussion har vi under respektive del här ovan beskrivit vad som bör beaktas vid prissättning.
Oavsett om företagshälsovården och kundföretaget kommer överens om att beakta det statliga stödet i priset för dessa tjänster i förväg eller reglerar den statliga ersättningen i efterhand så måste ett antal faktorer beaktas. Det handlar om dels risk att bidraget inte blir så stort som angetts eller av någon anledning inte godkänns, dels att det är förknippat med en särskild administration att hantera och söka bidragen och dels att de i huvudsak sker i efterskott upp till 8 månader.
Vi vill dessutom särskilt påpeka nödvändigheten med de tidiga signalerna / anmälan av sjukfall för att hinna genomföra de koordinerande insatserna. Missas tiden utgår inget stöd från staten.
Vi kommer att ha ett första möte med skatteverket redan under kommande vecka så tillsvidare gäller den information som vi informerade om tidigare i veckan; Nyhetsbrev 2010/7.
Efter att Försäkringskassan fått in ansökningar om grundbidrag vet vi hur många som totalt är anslutna i landet. På grundval av denna uppgift kan Försäkringskassan fastställa hur många läkarbesök samt hur stora kostnader för medicinsk service som pengarna räcker per tusen anslutna och år. När det gäller de koordinerande insatserna är dessa redan begränsade till 16 insatser per tusen anslutna och år.
En förutsättning för detta är dock att de företagshälsovårdsverksamheter som väljer att inte söka grundbidrag ändock lämnar uppgifter om antal anslutna. Detta krav på att redovisa antal anslutna även om man inte söker grundbidrag finns redan täckt för de koordinerande insatserna och kostnaderna för medicinsk service men saknas formellt vad avser bidrag till läkarbesöket. Här kan alltså finnas en viss risk att antalet läkarbesök blir fler än vad pengarna räcker till. Vi tror dock att det inte kan bli ett reellt problem det första halvåret och från andra halvåret kan vi få till en skärpning.
Genom detta förfarande kommer företagshälsovården att veta några veckor in på varje halvår hur många insatser per tusen anslutna som bidragen kommer att täcka. För innevarande halvår, dock först i slutet av mars.
Vi informerade förra sommaren om att det interna arbetsförslag som Socialdepartementet då arbetade med innehöll i allt väsentligt enbart ett större grundbidrag. Detta ansågs tveksamt ur konkurrensperspektiv och EUs regler om statstöd. Nu är grundbidraget av väsentligt lägre och av mer marginell betydelse. Det bör dock beaktas att grundbidraget, sett ur konkurrensperspektiv, bör hanteras på ett för branschen så likvärdigt sätt som möjligt. Eftersom det är den anordnare av företagshälsovård som "äger avtalet" med kundföretaget som också söker grundbidraget bör man komma överens om hur grundbidraget används om det exempelvis finns underleverantörer.
Om en anordnare väljer att inte söka grundbidrag utan enbart tilläggsbidrag måste denna anordnare ändock lämna motsvarande uppgifter om antalet anslutna som om man söker grundbidrag. Detta eftersom tilläggsbidragen är knutna till maxbelopp per ansluten.
Det finns inga särskilda regler för inbyggd företagshälsovård. Samma principer gäller även här. Syftet är inte att statens bidrag ska användas som en generell subvention av företagets kostnader för företagshälsovård. Det ska stimulera mycket tidiga insatser från företagshälsovården i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Samma resonemang vi fört ovan om tidiga signaler etc gäller även för inbyggd företagshälsovård.
Enligt förordningen ska Försäkringskassan godkänna anordnare av företagshälsovård. Kraven är i princip följande;
Anordnaren ska
svara upp mot beskrivningen enligt arbetsmiljölagen
ha kunskap om förhållandena på den anställdes arbetsplats
ha kompetens inom sju uppräknade kompetensområden
Försäkringskassan har inte haft formella möjligheter att definiera dessa krav närmare och godkännandet har därför i mångt och mycket blivit en fråga om intygande och rätt ifylld blankett.
Detta kommer att behöva ändras. Det pågår ett arbete i samråd med Swedac, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, huvudorganisationerna på arbetsmarknaden samt FSF kring detta. Ambitionen från FSFs sida är att få en gemensam överenskommelse kring vad som krävs för godkännande och att denna blir tillräckligt substantiell och tydlig.
Ett godkännande enligt nuvarande rutin innebär dock inte att man automatsikt är godkänd för att få ut bidragen. Vid varje ansökningstillfälle ska man åter intyga att man uppfyller kraven och Försäkringskassan kan kräva in underlag som styrker intygandet.
Regeringens ambition när det gäller en utvidgad företagshälsovård är långsiktig och vi har anledning att tro att detsamma även gäller vid ett regeringsskifte. Oavsett regering är det dock viktigt att statens satsning gör nytta. Statens stöd kommer därför att utvärderas. Hur denna utvärdering kommer att gå till och vilka parametrar som kommer att ingå är inte klart. Vi tror att formerna för utvärdering kan klarna under våren. Några av de parametrarna vi tror kommer att vara viktiga i utvärderingen är dels företagshälsovårdens möjlighet till att få (och ta emot) tidiga signaler och dels kvaliteten på de koordinerande insatserna och dess effekter.
Sannolikt kan dock ett första resultat av en utvärdering inte att kunna presenteras förrän tidigast i mitten av nästa år. Detta hindrar inte att det kommer att bli justeringar av förordningen och enskilda delar tidigare. Från FSFs sida menar vi att huvudfokus i förordningen har rätt inriktning men att det finns delar som behöver korrigeras. Dessutom menar vi, vilket vi tidigare beskrivit, att det medicinska beslutstödet vid sjukskrivning behöver kompletteras med riktlinjer för samverkan mellan hälso- och sjukvården och företagshälsovården. Vi jobbar på frågan.
Vi för kontinuerlig dialog med berörda myndigheter och parter om behov av förtydliganden, eventuella korrigeringar och andra åtgärder med anledning av förordningen. Vi kommer naturligtvis fortsätta att informera om detta arbete kontinuerligt. Här nedan återfinns länkar till blanketter, PowerPoint presentationer, nyhetsbrev mm med anledning av förordningen.
2010-02-25
Lars Hjalmarson
Länkar / bilagor att ladda ner:
PowerPointpresentation utan kommentarer ( OBS, kräver PowerPoint version 2007 och öppnas direkt i bildspelsläge)
Förordningen om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet